I'm part of the solution

konsult [kåns'ul:t] konsulten konsulter subst.
rådgivande specialist inom ett visst område (ofta fristående)

Jag är en sådan där konsult, numera med "fast" anställning. Till definitionen ovan skulle jag vilja lägga till att det finns två olika typer av konsult. Det som sitter på sitt kontor och gör saker åt externa kunder och de som är ute och gör saker hos kund. Jag tillhör den senare kategorien.

Det är nog ett mycket roligare sätt att vara konsult på. På ett helt annat sätt kan man komma med infallsvinklar, nya synsätt och kanske tom mer hands-on lösningar direkt hos kund. Det är ibland skitkul, men som ni som läst detta vet, att vara konsult väldigt långt borta, inte är så kul.

Jag är dock sugen på att fortsätta som konsult under nog flertalet år framöver. Att få hamna på olika arbetsplatser, lösandes olika problem och arbeta på olika sätt är skoj.

För att komma med ett exempel på hur kul det kan vara att agera som "extern" konsult så kan jag återge något som hände mig och Vicky idag:
Under denna testomgång har i haft större möjlighet att kommentera saker som usability, design och dyl. Idag kom kvinnan som är Lead Interaction Designer och hörde på vissa av våra kommentarer. Hon var mycket positiv över våra infallsvinklar och idéer och lösningsförslag och skulle ta med dem tillbaka till avdelningen. Och det är bara tre av de förslagen vi kommit med denna veckan. Fy fan vad häftigt det är att kunna påverka framtidens mobiltelefoni :)

Och kidzen, kom ihåg följande:

Eller det kanske mest gäller ekonom/management konsulter :)

Både gott och ont - sup inte så mycket barnen

Så var det måndag igen. Var ett tag sedan sist man bloggade och nu kommer en lätt fragmenterad berättelse om vad som hänt i helgen. Lätt fragmenterad pga att jag nog inte kommer ihåg typ halva lördagen.

I fredags kom vi tillbaka från Ronneby, trötta och aningens sega. Plötsligt ringer telefonen. Det var chefen. Han hade tre saker att säga. Han gick ut hårt med att ställa frågan om jag och Victoria var intresserade att fortsätta som anställda på Create Information och gå från att vara provanställda till tillsvidareanställda. Där blev det ett ja till svar! De övriga frågorna hade med ev. framtida uppdrag att göra. Vi kommer förhoppningsvis från Ronneby snart.

Vi firade genom att dricka lite champagne, grilla med nollorna och sedan plugga Integraler och Primitiva funktioner till tentan dagen efter. Kl 9 på lördagen var det dags. Tenta.

Hur det gick vettefan, kanske, kanske inte. Trevligt värre var att Stefan, Kim, Henke och Fanny klarade sin Analys. Woohoo! Därefter blev det en snabb brunch på Max innan vi åkte till Landskrona för att möte upp med INGs bussresa.

Vi var glada, dryga och resan tog oss till Lund. Där träffade jag en gammal bekant, som "försökte" köra över mig, Linus Jeppson, den busen. Även Pierre, vår nollegeneral påträffades vilket var meget trevligt. Sedan började sittningen. Där någonstans börjar det bli lite dimmigt.

Det konsumerades tydligen gräsliga mängder alkohol och det fanns mycket lite föda. Någon gång hamnade vi på Edekvata. Där träffad vi John och sen kommer jag bara ihåg att jag spydde, kanske två gånger, eventuellt i en papperskorg. Jag har inte vomerat på nästan 3 år. Detta gjorde mig mycket förbannad på mig själv och om jag känner mig själv rätt så brukar det oftast gå ut över andra. Skulle inte förvåna mig ifall jag svurit och levt fan. Nästa sak som jag kommer ihåg är att jag och Vicky står vid en busshållplats som jag inte har en aning om var den låg men på något sätt har jag lyckats få en taxi på plats som tog oss till Centralen för att ta tåget hem. Om jag inte har helt fel svor jag även på personen på 118118 som jag uppfattade som taxibeställningsmottagaren. Vad trevlig man är då man är förbannad och full.

Någon tidsuppfattning finns nog inte, men det senaste stycket ägde säkert rum under kanske 3-4 timmar. Har ärligt talat ingen aning. Sånt är ju lite surt.

Söndagen spenderades bakis i lägenheten innan man åkte till Blekinge igen. Jag är för gammal för sånt här nu.

Deathgame

Insåg härom dagen att jag nog inte nämnt Deathgame speciellt mycket här. Det har nämnts lite men något direkt inlägg om det har inte kommit. Förrens nu.

Det är snart exakt två år sedan jag registrerade mig som deltagare i Deathgame. Ca 2 månader senare påbörjades den första omgången jag var med i och sen dess har jag deltagit i varje omgång.

Vad Deathgame är behöver jag nog inte precisera, då jag antar att majoriteten av denna blogs läsare på ett eller annat sätt har något med DG att göra. Vissa mer, vissa mindre.

Nåväl, jag och min granne och kursare Stefan (som redan då deltagit ett par omgångar) anmälde oss till Decemberomgången 2005 och var helt plötsligt enda deltagarna i Helsingborg. Vi hade redan innan sagt att vi inte skulle döda varandra då det hela hade blivit tråkigt då. Men nu fanns inga att döda i närheten. Vi beslöt oss för att göra "Mjältbrandsbrev" och "klanen" H.A.X.O.R. - Helsingborg Anthrax Organization var född. Jag kom på andraplats under omgången och har sedan dess vunnit, tagit rekord för flest kills under en omgång, varit först med 1:a, 2:a och 3:e plats med mera. Kort sagt, det har gått rätt bra. För klanen har det gått ännu bättre och det vettefan ifall någon annan klan kan slå det vi har lyckats med.

Vad har då Deathgame betytt för mig som person? Förutom att jag lärt mig hur man kommer i en våtdräkt på 25 sekunder, precisionskastar ett äpple på 25 meter och hur mycket jag hatar att göra glitterbrev? Det sociala. Inte bara för mig, utan även för mina klanmedlemmar

Jag har lärt känna massa nytt folk som många är intressanta på sina sätt. Vissa ger sig t.o.m. på det lite mer romantiska, t.ex. Stefan har hittills skaffat 2 flickvänner genom Deathgame.
Min umgängeskrets har i dagsläget expanderat pga att jag slår folk med purjolökar och jag umgås med dessa människor även utanför DGs omgångar, och då inte bara mina klankamrater utan även mina "fiender".

Det är något som faktiskt är trevligare än bara att plocka hem pokaler. För övrigt ska vi se om vi kan vinna igen :)

Projekt Hyndekulla

Tidigare i mitt liv har jag gått och funderat på hur det kan komma sig att lite större vinster på Lotto, Triss etc. går till små hålor. Därför har jag nu dragit igång Projekt Hyndekulla a.k.a. "Plötsligt händer det, i en håla".

Ronneby är en håla. Kallinge är en mindre håla utanför Ronneby. I Kallinge finns en kiosk, Hyndekullakiosken. Rent "logiskt" borde denna lilla kiosk i den lilla hålan snart begåvas med en vinst.

Därför kommer jag och Victoria varje måndag till torsdag i 4 veckors tid köpa en Trisslott var. Budgeten ligger alltså på 100kr var per vecka. Endast "standard" Triss kommer att köpas. Resultatet kommer redovisas här till höger. För övrigt så är taxen i Trissreklamen skitgullig.

Uppdatering:
Tänkte förklara hur redovisningen här till höger är uppbyggd.
Varje dag köps en lott som kostar 25 kr. Blir det ingen vinst blir då resultatet -25kr.
Vinner man 25kr blir resultatet 0kr, vinner man 50kr blir resultatet 25kr osv.

I Hyndekullakiosken har det systemet för Trisslotter att de hänger på någon form av klädnypa på nr 1-25. Vi väljer således ett random nummer då vi skall ha lotter. Dock så kommer vi ej redovisa dessa nummer då de säkerligen inte har något med resultatets utgång att göra, ifall vi nu inte upptäcker att nr t.ex. 12 bara har vinstlotter. Vi har beslutat att vi får ta av samma nummer.

The Meat Blog

Kött. The Final Frontier, eller iaf var ovanstående köttbit rätt maffig. På en resturangen Brooklyn i Helsingborg går det att beställa en sådan köttbit. New York Strip-on-the-bone. 650g. Det var stort. Jag gillar kött.

Visst kan jag kan förstå de som inte äter kött, alla har sina orsaker. Ibland hör man dock röster som påpekar att ingen ska äta kött, för djurens skull. Jag äter kött för djurens skull.

Låter kanske lite konstigt, men egentligen inte. I Sverige ser man kossor lite här och var på landet, och även en och annan gris. Ponera nu att ingen åt kött, eller konsumerade animaliska produkter. Skulle man se dessa djur längre? Knappast.

Om det här och nu skulle inkomma ett förbud mot brukandet av animaliska produkter skulle då bönderna fortsätta ha dessa djur? Varför ska man ha massa djur som kostar pengar som man inte kan ha någon ekonomisk vinning för? Vad har man för nytta av en gris, förutom till mat?
Husdjur? Nja, inte en vanlig gris antar jag. Vem har en ko som husdjur? Troligtvis inte någon.

Skulle alltså inte det finnas en kött-/mejeriindustri skulle dessa djur dö ut inom ett antal år. Vad har jag för belägg för detta? Jo, som påpekat tidigare skulle sannolikheten att en farmare skulle ha en ko eller gris utan att den hade ett ordentligt syfte vara väldigt liten. Inte skulle de kunna släppas ut i naturen, det är de inte anpassade för. De skulle antagligen bara avlivas, eftersom ingen skulle ha råd att ha dem längre.

Jag gillar att se den svenska rödbrokiga kon ute på landet, därför äter jag kött. Så länge det finns ett behov av boskapen kommer de finnas kvar. Finns inte behovet försvinner de. Så jag hoppas att du som läser detta väljer att dra ditt strå till stacken för att ha kvar dessa magnifika djur. Ät kött och drick mjölk.

Igår diskuterade jag och Pierre om att starta The Meat Blog. En blogg dedikerad till kött och djuren som ger oss köttet. Veckovis inlägg med olika kött typer, som "Fläskfilé - grisens finaste del" skulle dyka upp tillsammans med massa härliga bilder och inlägg om t.ex. restaurangbesök där extravagant kött hade serverats. Låter det inte härligt? Mer kött åt folket.

Att jobba runt tiden.

"Since the beginning of time man has yearned to destroy the sun."

- Mr. Burns

Kanske inte riktigt lika storslagna tankegångar som Mr. Burns denna dag, men en sak som människan länge velat stanna, dra tillbaka, böja, ställa fram etc. är TIDEN. Denna lathetens fiende mot deadlines bistra verklighet. Detta stressframkallande, ostoppbara påhitt. Tid.

Än så länge har jag (eller å andra sidan ingen annan heller) inte funnit ett totalt sätt att komma runt det här med tid och dess egenheter men självklart har man haft tankegångar om hur man kan göra det bästa av situationen.

Gårdagens inlägg handlade om Framförhållning och vikten av att kunna planera saker i framtiden, för att bl.a. spara pengar och minska stress. Dagen innan dess handlade det om nanouppgifter som tog upp kontinuitet i placering och hantering av sker som busskort och nycklar. Ännu en tids- och stressbesparande åtgärd.

Idag är det lite grundläggande dagsplanering som är på tapeten.
Hur man lägger upp sitt dagsarbete på det stora hela påverkar mer än man tror de små uppgifterna man planerat att göra inom sina dedicerade tidsblock. Att planera in saker som lunch och dyl på rätt tidpunkter kan spara tid i sig samtidigt som en omstrukturering av tidsstyrda rutiner kan få dagen att gå snabbare (även om det dessvärre är fysiskt omöjligt, nu).

En vanlig arbetsdag för mig och mina konsultande kollegor såg under första tiden ut som följande:
07.50 - 08.00: Ankomst till arbetsplats
08.00 - 08.15: Programuppstartande och dyl.
08.15 - 08.45: Frukost
08.45 - 09.00: Emailhantering
09.00 - 11.45: Arbete
11.45 - 12.15: Lunch
12.15 - 16.30: Arbete

Självklart stack möten in lite här och var under dagarna, men detta var det primära upplägget. Värt att notera är det rätt långa eftermiddagspasset. Långt och sist på dagen. Man jag ju inte direkt säga att inspiration och arbetsglädjen flödade runt sista timmen vilket ledde till dalande effektivitet. Även passet innan frukost var väldigt ineffektiv då det var kort och tröttheten satt i. Dock hände nåt nu under sommaren. En lättare flytt på tiderna ledde till lite andra rutiner som ledde till mer effektivt arbete, vilket nog bevisas med att jag faktiskt har tid att skriva detta just nu.

Schemat blev nu som följande:
07.50 - 08.00: Ankomst till arbetsplats
08.00 - 08.45: Programuppstartande och dyl. Emailhantering, påbörjande av arbete.
08.45 - 09.15: Frukost
09.15 - 12.30: Arbete
12.30 - 13.00: Lunch
13.00 - 16.30: Arbete

Vad har nu hänt? Jo, frukost har flyttats tillbaka 30 min och lunchen hela 45 minuter från originaltid. All uppstartningsverksamhet har förlagts till ett enda pass istället för två stycken separerade av frukost. Förmiddagspasset kan således påbörjas med ordentligt arbete och har dessutom utökats med 30 minuter. Eftermiddagspasset blir nu i realiteten nästan timmen kortare vilket gör att arbetsglöden hänger kvar hela dagen ut. Planerar man även att jobba över så fungerar en 30/30 (30 min innan, 30 min efter) utan problem.

Vad har denna skiftning konkret lett till förutom effektivisering av arbetet? Vi har skapat ett "kom igång med testning"-dokument under 2 veckors tid samtidigt som vi hamnat 3 dagar före i tidsplanen med övrigt arbete. Dokumentet har tillsammans med vår extratid gjort att de nya testarna på mindre än 2 dagar kommit in i det som normalt tar över veckan. Vi har även hunnit med förberedelser inför nästa fas av arbetet som vi redan innan start ligger över en dag före med.

Applicera någon liknande arbetsstrukturering själv om du möjlighet och testa ett par dagar. Det kanske ger resultat.

Framförhållning

I dagens samhälle gäller det att kunna vara flexibel, men i detta ständigt förändrande samhälle har ändå behovet att kunna planera växt. SJ har t.ex. i sina senaste resereformer premierat de som planerar sitt resande i god tid samt de som vågar ta chansen att vara ute i sista minuten, något de även annonserat att de kommer fortsätta med.

Själv har jag de senaste åren mer och mer insett vikten av att kunna planera i tid. Som student hade man uselt med pengar och att planera sina resor gav garanterade platser på transporten samt billiga priser. Jag reste som billigast till Norrköping från Helsingborg för 250kr med X2000 då jag i god tid planerade min resa. Även nu i arbetslivet har jag insett vikten av att planera och hur "sista minuten" i vissa fall kan vara direkt ödesdigert Att kunna planera inköp är således viktigt. Vill man t.ex. åka på en bra konsert så måste man vara ute i god tid, annars försvinner antagligen biljetterna direkt. Se bara när band som Metallica, Iron Maiden, Nine Inch Nails och U2 kommer. Att köra sista minuten när det gäller konserter går inte, ifall du inte vill betala 4ggr originalpriset. Ska du dessutom resa Sista minuten till konserten finns chansen att biljetterna för dina tänkta resor inte finns.

Semester är en "ny" sak för mig. Förut har man haft sommarlov, men nu får man själv välja ut vilka veckor som man ska ta ledigt. Har man ledigt ska man antagligen göra saker, som att resa till föräldrar och vänner. Kan man i god tid planera sin semester kan man göra den mer stressfri och man kan kapa eventuella biljett- och hotellkostnader rätt ordentligt. Denna sommar kom semestern lite sporadiskt, mycket pga en strulande uppdragsgivare, men även pga oerfarenheten av att ta ut semester. Resultatet av detta var att det blev ett rent helvete att försöka få restider och priser att gå ihop och till slut så hade vi köpt resor för nästan 7000kr till och från Luleå. Till midsommar var vi dock ute i god tid och hade snuskigt låga priser, för dessa tider visste vi långt i förväg.

Därför känns det skönt att i förväg kunna veta var, när och hur man ska göra saker. På tisdag ska jag och Vicky på konsert i Stockholm. Vi var ute i god tid med att köpa biljetter och samma dag som vår arbetsplats för augusti var bestämd beställde vi resor och bokade hotell. Trots att det var väl över 1.5 månader till konserten så tyckte vi ändå att det var lite sista minuten att bestämma sig för resor och hotell. Jag vet inte om det är en ingenjörs/teknolog-grej, men i arbetslivet måste man kunna planera saker i förväg. Till höger om mig har jag en tidsplan som sträcker sig ca 2 månader framåt i tiden.

Framförhållning. Tyvärr saknar många det och dessvärre tillhör många man känner denna grupp vilket ofta leder till ekonomiska tråkigheter.